Hemma hos Torgny

"Kan vi tänka oss en lagstiftning?"

Sommaren 2009 höll jag en kurs på Sätergläntan i Dalarna i täljning. Under introduktionen då deltagarna presenterade sig själva sa en av männen i 60-årsåldern att han hette Lindgren och var från Norsjö. Dialekten gick inte att ta miste på varvid jag utbrast – Men int ä du väl släkt med ´n Torgny? Han svarade – Joo, det är kusin min!

Jag uttryckte min stora beundran för författaren Torgny Lindgren, känd för sina böcker Ormens väg på Hälleberget, Merhabs skönhet, Pölsan och Norrlands Akvavit med flera. Små mästerverk som inspirerat mig mycket genom åren. De har stärkt min Västerbottniska identitet och kulturarv och levandegjort det samhälle som slöjden kommer ifrån.

Å ja, ska faktiskt häls på han på hemvägen. Första gången på tio år. Sa han.

-Jamen då får du skicka med mitt lilla häfte surolles bok  sa jag och skrev snabbt ner hälsningen och en förfrågan om att få ge honom en ordtavla med texten ”Fröjden eder med bäfvan” som jag sålt åtskilliga exemplar av.

Sen tänkta jag inte mer på det förrän ett brev från Svenska Akademien dök upp i min brevlåda i slutet av November. Wow. tänkte jag, nu har jag fått Nobelpriset!
Men det var ett handskrivet brev från Torgny.
”Jögge, jo, med stor glädje har jag läst surolles bok. I stort sett samtliga synpunkter delar jag och jag tycker verkligen om formatet, större och tjockare och anspråksfullare borde böcker ej få vara. Kan vi tänka oss en lagstiftning? Det var en fröjd att lära av Dig! Tillgivne Torgny L.”

Jag fick ett oförglömligt minne och ser detta som en mitt livs högtidsstunder. Frid över hans minne!